Referenser

Mina kunder berättar här hur jag har hjälpt dem i olika levnadssituationer.

Värdering av bohaget i en arkitektfamiljs hem

”På arvingarnas begäran utförde Mari Wilenius värderingen av möblerna, armaturerna, tavlorna, konstföremålen, smyckena och serviserna i ett stort, numera skyddat egnahemshus, som ett arkitektpar planerat och byggt åt sig under åren 1954-1955. En stor del av bohaget utgjordes av de på 1950-talet kända finländska designernas och konstnärernas produktion.

Jobbet var omfattande på grund av bohagets mångsidighet och kvantitet, men med hjälp av experten fick vi alla möbler och övrigt bohag inventerade och fotograferade. Härefter gjordes själva värderingsarbetet. Man gick igenom hela bohaget, till den sista lilla skeden. Det här underlättade arvingarnas beslutsfattande i hög grad: vad ska säljas, vad delas och hur man ska lyckas genomföra arvsskiftet mellan arvingarna i gott samförstånd och rättvist.

Under värderingsprocessen förde man in i förteckningen, vid sidan om prisuppskattningarna, också namnen på dem som designat och tillverkat möblerna, armaturerna, konstföremålen etc. Det här var till stor nytta vid definieringen av föremålens försäkringsvärde.”

 

Värderingen av smycken från tre generationer

”En avsevärd mängd smycken hade samlats åt damerna under tre generationer. I samband med arvsskiftet efter en av våra släktingar gick vi in för att göra värderingen av smyckena som ett separat projekt. Antalet smycken uppgick till många tiotal, allt från jugendsmycken från början av 1900-talet till finländska 1960- och 1970-tals smycken. Bland smyckena fanns – som vanligt – olika dräktsmycken från många olika perioder.

Smyckena värderades en och en, vilket givetvis tog tid. Arbetet förlöpte trots allt fort, tack vare den anlitade experten. En hel del ädelstenar, och även pärlor, ingick. För dem behövdes den här gången inte intyg (t.ex. gällande stenarnas renhet) då syftet var att fördela smyckena utgående från släktingarnas preferenser och också emotionella band. Det kändes fint att få höra om smyckenas bakgrund, guldsmederna som gjort dem, tillverkarna och stenarna. Det hade förekommit en viss osäkerhet gällande t.ex. materialens guldhalter. Dem fick vi också testade och säkrade.

Alla smycken fick efter vårt inbördes arvsskifte nya ägare och nöjda bärare. Samtidigt fick vi fina tips angående skötsel och förvaring av smyckena.”

 

En flytt från ett stort hem till ett mindre

”Det blev aktuellt med att flytta från mitt tidigare hem efter att jag blivit änka och ensam i en stor lägenhet. Jag hade mentalt ställt mig in på att flytta, men tanken kändes svår, inte bara på grund av problemen på det praktiska och mentala planet, utan också gällande frågan om vad som ska hända med hemmets alla föremål. Endast en del av dem kunde följa med mig till mitt nya hem och de vuxna barnen hade också hunnit inreda sina egna hem.

Föremålen utgjordes till en stor del av sådana som kommit i samband med arv och som i tiderna tillverkats att hålla i långa tider. Situationen underlättades märkbart av att Mari Wilenius hjälpte mig att värdera föremålen: vilka var värda att bevaras och vart man kunde bjuda ut föremål som jag inte kunde få att rymmas. Jag kunde förlita mig på Maris omdömesförmåga och vi lyckades placera föremålen i lämpliga omgivningar. Som ett resultat av arbetet ändrades barnens uppfattningar om föremålen i viss mån och till min glädje fick månget för mig kärt föremål ett nytt liv hos dem. Värderingen av värdeföremålen och smyckena underlättade min bedömning om hur jag skulle rättvist skänka dem åt barnbarnen.”